Igår kväll runt 22-tiden, strax efter att jag och C lagt oss under täcket gnyr det till från babyvakten och jag hör att något inte stod rätt till, andningen från vårt lilla hjärta är aningen ansträngd så både jag och C går upp och in till William.
Lillkillen sitter upp i sängen och letar efter nappen samtidigt som han låter lite knas vid varje inandning, som att han inte riktigt får luft, som vid ett astmaanfall.
Tar med mig son och sambo och sätter oss i soffan en stund och vi ringer 1177. Får rådet att gå ut i friska luften så bäddade ner William i nya vagnen med åkpåse och mitt duntäcke över.
Tillbaka in i värmen tycker jag fortfarande inte att det blivit någon förbättring så vi bestämmer oss för att åka in till akuten bara för att vara på den säkra sidan.
Ingen kö i väntrummet och en sköterska ropar upp oss ganska snabbt.
Bra puls, fin syresättning, ingen avvikande kroppsfärg men fortfarande skällande inandning.
Doktorn anländer efter en stund och konstaterar "Falsk krupp", en virusinfektion intill luftrören som sätter sig på stämbanden.
Vi får vänta på sköterskan, William får inhalera, vänta en kvart och inhalera igen, vänta på doktor som lyssnar på hjärta/lungor och säger att det låter bättre. Får åka hem och sova vad som är kvar av natten.

Även om läget inte var allvarligt kände vi att det var bättre att åka in och få ett svar istället för att ligga undrandes hela natten. William var så himla duktig och vi är stolta föräldrar till vår stjärna!

Själv har jag drabbats av förkylningsskit! Halsont, hosta och ont i öronen, som alltid när jag blir sjuk!
Dessutom anar jag ögoninflammation...

Nu ska jag och vovven min krypa under täcket och hoppas på att William får sova gott inatt och slipper andningsbesvär :)