Nej, jag ska inte gifta mig, inte nu. Men jag vill, typ snart :) som svar på C's fråga om det är viktigt för mig att få gifta mig nu, eller snart...


Även om jag är mer än villig att mixa lite med traditioner så tänker jag överlåta detta med frieri helt åt Christoffer, om och när han är redo.
Och även om jag själv älskar att hitta på speciella små överraskningar så älskar jag C så mycket mer att sättet han frågar på inte kommer ha någon betydelse, om och när.
Visst har jag tusen ideér men de behåller jag för mig själv.

Jag är inte mycket för Jesus, Gud och hans heliga fader men jag vill gifta mig i kyrkan och jag ska bära vit klänning även om det tar emot. För si sådär en sex år sedan bestämde jag hur min brudbukett skulle se ut om och när jag gifter mig, när man går och utbildar sig till Florist är det svårt att undvika ämnet liksom.
Jag vet två låtar jag skulle vilja ha i kyrkan och det viktigaste, jag vet vem jag vill gifta mig med och jag har aldrig vart säkrare på något annat.
Under de 3 åren vi har haft tillsammans har vi upplevt så mycket, tagit oss igenom skratt och nästan lika många tårar och om det inte hade vart meningen att det skulle vara vi hade stjärnorna aldrig fallit för oss och hjärtat hade inte fortsatt slå så som det gör. Det är jag säker på.

Jag älskar dig min fina Christoffer - Always & Forever, Forever & Always