Igårkväll vid läggdags kom den förbannade skällhostan igen och vi anade rätt tidigt att det skulle bli en lång natt.

Efter många nattningsförsök och korta sovstunder, promenader i nattkyla så bestämde vi oss för att vi inte hade något annat val än akuten.

Vänta och vänta, en kille som blev allt tröttare och tröttare och en Mamma vars kropp inte är i skick för massa bärande. När klockan slog efter 01 var vi färdiga för hemfärd och nu håller jag bara tummarna för att slippa åka in in inatt igen när jag dessutom är själv.

 

Förbannade krupp!